Det må kännas aningen tjatigt att återigen ta upp den bristande journalistiska kvaliteten i svensk media, med fokus på internet, men det är svårt att hålla fingrarna borta från tangentbordet när de ständigt matar på med nya bottennapp.
Denna gång är det DN.se som försöker rapportera om en mycket stor vetenskaplig upptäckt vid CERN i Schweiz.
Den stora fadäsen här är att man envisas med att skriva ”5 sigma” istället för att berätta för läsaren vad man talar om nämligen standardavvikelser. Visst kan man inte göra mycket annat när man direktrefererar uttalanden men här gör artikelförfattaren Victor Lindbom exakt samma sak i egen text liksom DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs. Det hade sett aningen snyggare ut om de verkligen skrivit ut bokstaven. Nu är det ungefär samma sak som att skriva ”dubbel-v” istället för ”w”.
Det här ger uttryck för att man antingen inte vet vad man talar om eller att man tror att man skriver för en målgrupp som direkt vet vad som avses. I det senare fallet så är artikeln ändå tämligen värdelös. Artikeln är ytlig, ganska intetsägande och lämnar i princip ingen som helst bakgrundsfakta. Det minsta man kan kräva är då att det presenteras länkar till vidare läsning för den intresserade men DN är MYCKET sparsamma med utlänkar från sin webbplats vilket tyvärr sänker kvaliteten en hel del. Det i sig är ganska ironiskt då deras syfte är det helt motsatta.
På tal om utlänkar så råkar de vara ovanligt många i just denna artikel. De blir emellertid ganska väl talande för artikelns natur i och med att de dels är en länk till vetenskapsredaktören Karin Bojs twitter och dels länkar till en diskussion om det typsnitt forskningsledaren Fabiola Gianotti använde i sin presentation. Vad ska man säga? 
Vill jag roas så är det knappast DN jag vänder mig till för en daglig dos kvalitetshumor. Big Bang Theory, Solsidan eller Karatefylla håller lite högre klass. Det här är ju bara meningslöst trams.
Visst kan man alltid säga ”5 sigma” i dagligt tal insatta sinsemellan men när man vänder sig till en bredare publik måste man vara lite mer tydlig och pedagogisk. Sigma i sig kan betyda lite allt möjligt – det är bara en av många symboler som används inom vetenskapen för att enkelt representera en enhet, ett mått eller dylikt. Det kan betyda summa (vilket förmodligen är vanligast; här används den stora bokstaven men utskrivet på det här viset blir det exakt samma sak), standardavvikelse eller helt enkelt bara den grekiska bokstaven.
Vad väntar härnäst? Ska DN skriva om en efterlyst brottsling att han har en m på 85 kilo och en l på 180 cm?
Kanske har det blivit vedertaget att man måste använda Wikipedia eller Google för att kunna läsa artiklar i dagspressen om vetenskap. Eller så har dom bara varit stressade och vill ut med en artikel tidigt, skit i kvaliteten liksom. Men jag håller med dig. Efter en sökning på DN hittade jag dock många bra artiklar från tidigare år om projektet i Schweiz och det gav en bättre bild. Konstigt att dom inte länkar till de artiklarna jag hittade under sin röda rubrik ”Higgs Partikel”.
Japp, det har sannolikt varit tidspress bakom. Ska man som tidning få sökmotortrafik gäller det att vara tidigt ute. Man förlorar helt enkelt pengar på att skriva bra artiklar vilket borgar för en fortsatt negativ trend inom journalistiken. Det är egentligen läsarna som styr den här utvecklingen genom att välja nätupplagan framför papperstidningen. Den enda ”lösningen” i dagsläget är egentligen att erbjuda en nättidning på precis samma sätt som en papperstidning men det är ingen realistisk lösning.
Nej, av någon anledning verkar trenden vara att allt ska gå snabbare och snabbare, men det bryter ju bara ner till slut. Det gäller inte bara journalistik, allt ska gå snabbt. Det är lite sorgligt. Och den som gillar långsamt blir utanför. Jag har länge tänkt att tidningarna borde börja ta betalt även på nätet, men det kanske inte är rätt lösning. Förutom att allt ska gå snabbt verkar ju trenden vara att allt ska vara gratis, men jag undrar hur långt det kan gå.
Men hur många är det som vet vad standardavvikelse är som inte vet vad sigma är inom statistiken? Sigma är ett välkänt begrepp för att förklara hur långt ut på gaussfördelningskurvan man ligger. Till yttermera visso så ges det ju en procentsats på hur stor sannolikheten är. För mig känns det som intelektuell snobbism att man MÅSTE påpeka att det rör sig om ”standardavvikelse” när de här talar om sigma.
Jag känner dessutom till ett gäng icke-tekniker/matematiker som har mycket lättare att förstå ordet ”sigma” än ordet standardavvikelse, pga att de i sitt arbete har påträffat uttrycket ”six sigma” som är ett mycket utbrett begrepp inom kvalitets- och företags-ledning.
Det varierar nog en hel del beroende på vilken grupp man tittar på precis som du antyder. Däremot så är det helt klart så att fler har hört begreppet standardavvikelse och har åtminstone något hum om vad det är jämfört med ett intetsägande ord som ”sigma”. Det tidigare kan man dessutom mycket lättare informera sig om genom en enkel Google-sökning och bör således användas när man riktar sig till en ospecificerad målgrupp.
Jag erkänner att jag kan har varit lite för kategorisk. Jag gjorde en extremt liten undersökning på min arbetsplats bland icke-ingenjörerna (de är få) efter att jag skrivit min kommentar. Den ena visste vad standard-fördelning var men kände inte till uttrycket ”fem/sex sigma” även om han visste att sigma är en grekisk bokstav och att den nog användes inom optik. Den andre personen kände inte till begreppet ”standardavvikelse” även om han ”nog hade hört ordet tidigare”. Däremot visste han precis vad som menades med 5-sigma eller 6-sigma.
Så ja, jag kan vara lite färgad i min åsikt där. Och jag ger dig fullständigt rätt i att det är lättare att googla ”standardavvikelse” än ”sigma” och få relevanta träffar. Men om man googlar ”standardavvikelse” så kommer sigma upp i den första träffen (dvs wikipedia). Så jag är överens med dig att DN borde ha klargjort att sigma är ett värde man använder för standardavvikelse.