Anders Behring Breivik är inte tokig

Idag var den andra dagen i den långa rättegången mot en av vår tids absolut värsta massmördare – Anders Behring Breivik – och idag fick han chansen att själv förklara varför han begått dessa handlingar. Jag tänker inte ta upp de hemskheter han gjort något närmare men däremot en del av hans världsbild, det han står för och de bedömningar som så kallade ”experter” gjort av hans psykiska tillstånd vid tiden för terrorhandlingarna förra sommaren.

Svensk media uppger att psykiatrins ställning i Norge fått sig en törn på grund av att de två olika rättspsykiatriska undersökningar som gjorts av honom kommit till två diametralt motsatta slutsatser. Den första undersökningen ansåg honom vara psykiskt sjuk när brotten begicks och gav honom diagnosen schizofren. Den andra undersökningen, som sägs vara mer omfattande och därför ska anses vara mer tillförlitlig enligt vissa, kom däremot till slutsatsen att han var psykiskt frisk. Det är en på alla sätt och vis mycket speciell situation för alla som är yrkesmässigt inblandade i rättegången.

När åklagaren räknade upp samtliga mord han begått visade inte Anders Behring Breivik upp några som helst märkbara reaktioner. Detta är i sig inte särskilt märkvärdigt. De erfarna brottmålsadvokaterna Per Durling och Peter Althin påpekar mycket riktigt för DN att man inte per automatik kan dra några som helst slutsatser av detta. Naturligtvis är det också så att en människa som begår så pass många mord förhärdas utav gärningarna, om personen ifråga inte redan befunnit sig i ett liknande tillstånd.

Cheföverläkaren Marianne Kristiansson vid rättspsykiatriska kliniken i Huddinge är av en annan åsikt:

”Han lider av en grav empatistörning. Däremot tror jag inte att han lider av någon psykisk sjukdom; han är för välorganiserad för det, säger Kristiansson”, säger hon till DN.

En grav empatistörning men inte någon psykisk sjukdom. Vad är då en psykisk sjukdom kan man fråga sig? Tyvärr är det så att inom psykiatrin så har sakkunniga hela tiden konstruerat egna sjukdomar och diagnoser för att stämma överens med de symtom man hittar hos sina patienter. Det är ingen ren, exakt och tydlig vetenskap även om det lyckligtvis finns undantag. Därav också att olika psykiatriker ständigt kommer till olika slutsatser. Man går efter en given norm och vad som är acceptabelt för tillfället i samhället. För inte särskilt länge sedan ansågs homosexualitet och sadomasochism vara psykiska sjukdomar och så är tragiskt nog fortfarande fallet på sina håll. Inom den amerikanska militären så har den senaste tiden ett antal kvinnor ansetts vara psykiskt sjuka och avskedats efter att ha blivit sexuellt ofredade eller våldtagna.

Att göra en flyktig bedömning på det vis Marianne Kristiansson gör i det här fallet är inte bara vanskligt, det är extremt oseriöst och oprofessionellt för en person som ska höra till de främsta representanterna för en vetenskaplig inriktning. Det är ett högst olämpligt beteende som tyvärr är typiskt för psykiatrin än idag. En empatistörning gör dessutom inte en människa till mördare. Det finns åtskilliga människor i vårt samhälle, i synnerhet män, som visar prov på bristande empati. De flesta begår emellertid inga brott och extremt få begår grova våldsbrott. Även en person som HELT saknar empati kan resonera sig fram till att mord är en dålig idé, inte minst för att det leder till lång fängelsevistelse.

De flesta rättspsykiatriker är tämligen överens om att Behring Breivik visar upp en extrem självupptagenhet och narcissism och det tror jag de flesta lekmän som läst hans manifest är benägna att hålla med om. Detta är emellertid ingenting unikt, det finns åtskilliga män och även en del kvinnor som skulle kunna beskrivas på samma sätt men ytterst få av dessa skulle ens komma på tanken att ta livet av andra människor. Breivik vidtog dessutom målmedvetet och rationellt en rad olika åtgärder innan gärningarna för ett ytterligare emotionellt distansera sig från dödandet, på liknande sätt som soldater förbereder sig innan de går ut i krig.

Breivik själv anser inte att han lider av någon psykisk sjukdom och han ska vara nöjd med den senaste undersökningen av hans sinnestillstånd. Det finns två vanliga föreställningar hos människor som ställs mot varandra här. Många vill inte tro att en vanlig människa kan begå sådana fruktansvärda handlingar. Man måste kunna förklara det som inträffat på något vis och då är det lätt att försöka hitta en psykisk abnormalitet som placerar honom så långt som möjligen från oss själva. Andra mer hämndlystna vill bara att han ska få ett så hårt straff som möjligt och struntar i allt annat.

Är detta då sant, att han skulle vara unik på något vis? Naturligtvis inte. Han är synbarligen organiserad och intelligent och har extrema åsikter men dessa egenskaper finns hos ganska många individer på vår jord. Av dessa är det lyckligtvis inte många som kan tänka sig att begå en sådan fruktansvärd handling. För oss som lever i välmående länder och inte har sett några krigshandlingar på flera generationer så är det lätt att bli extra chockerade av en extrem händelse som denna. Vi måste dock komma ihåg att det finns individer i länder som Irak, Kambodja, Somalia och Syrien som har åtskilliga människoliv på sitt samvete. De delar mycket av Behring Breiviks resonemang nämligen att ändamålen helgar medlen. Det är en åsikt, det är ingen vanföreställning. De flesta människor är kapabla att döda, det handlar mestadels om i vilken situation man kan tänka sig göra detta (förutom de som dödar under inverkan av droger eller extrema känsloyttringar). Jag har träffat personer som arbetat på Scan vilka berättat att de som börjat arbeta med slakten ofta tyckt det varit jobbigt de första gångerna men att man sedan mer eller mindre stänger av och går på autopilot. Samma sak gäller förmodligen Breivik och soldater i krig. Det är många som önskat se en annan människa död av olika anledningar men vi kan ALDRIG acceptera mord i samhället. De flesta rationella människor kan lyckligtvis hindra sådana tankar från att gå över till handling.

I Breiviks fall handlar det tyvärr om en rationell människa. Han har resonerat länge kring de planerade terrorhandlingarna och kommit fram till att det är den enda vägen till målet. Man kan möjligen kalla honom för fanatisk och extrem men det är svårt att se honom som en galning. Han har onekligen mycket gemensamt med muslimska terrorister, de mest militanta nazisterna och kristna fundamentalister. De anser sig alla ha rätten att ta livet av medmänniskor för att uppnå sina egna mål.

Professorn i allmänpsykiatri och rättspsykiatri Sten Levander säger till DN att ”För mig är det uppenbart att karln är tokig”. Han går därmed emot den senaste rättspsykiatriska undersökningen från den norska expertisen och menar att Anders Behring Breivik lider av en psykossjukdom. Han menar vidare att Breivik lever i sin egen värld, återigen tvärtemot samma undersökning som pekar på att han inte lider av en störd verklighetsuppfattning.

Än en gång är det en extremt oprofessionell och oseriös bedömning från en ledande representant för den svenska psykiatrin. ”Karln är tokig” är en mycket illa vald formulering från en psykiatriker. Vill man sänka sig till dessa psykiatrikers nivå så kan man med precis samma lätthet se narcissistiska drag även där. De vill till varje pris synas i ledande svensk media och marknadsföra sig själva, något som en del akademiker är näst intill besatta utav. Det är den icke-kommersiella verksamhetens motsvarighet till det mest giriga företaget. Breivik visar emellertid inte upp några tydliga tecken på att han skulle leva i en fantasivärld. Tvärtom så använder han ungefär samma retorik som stora delar av de högerextrema, nationalistiska strömningarna i Europa vilka har fått fotfäste i flera länders parlament under de senaste 5-10 åren. De vill givetvis inte kännas vid människan men faktum kvarstår att många av dessa hyser precis samma politiska åsikter. Den ”enda” skillnaden är att de flesta rationaliserat bort våldet som en väg till framgång. Vi har dock sett i Ryssland och Tyskland att det finns individer från dessa miljöer som går så långt som till mord.

Det finns ett fåtal individer som öppet visat uppskattning för Breivik och hans dåd men det ska man nog inte lägga särskilt stor vikt vid. En del människor gör i princip vad som helst för att få uppmärksamhet, särskilt om man lider av vissa former av allvarliga psykiska problem. De relativt normalt fungerande individer som kan se något som rättfärdigar dessa terrorhandlingar är förmodligen lätträknade.

Låt oss då se på det hela ur en helt annan synvinkel. För några hundra år sedan började en handfull europeiska länder kolonisera Amerika där det redan levde ett stort antal folkslag sedan tusentals år tillbaka. Samma sak skedde i Afrika och Asien betydligt närmare modern tid. De mördade, våldtog och spridde nya sjukdomar. Om allt annat misslyckas, kan man då inte rättfärdiga våldsamt motstånd i denna situation? Väldigt många, kanske till och med en övervägande majoritet, skulle svara ja på denna fråga.

Om man drar en parallell till Breivik så befinner han sig i samma desperata situation. Han bär på i sammanhanget extrema åsikter och kommer till insikten att vad han än gör så finns det ingen möjlighet för hans åsikter att få genomslag i ett demokratiskt samhälle där majoriteten alltid bestämmer. Det enda som återstår är vad han själv beskriver som ”det mest spektakulära attentatet” och militärt motstånd, ett gerillakrig om man så önskar. Det handlar om åsikter, INTE vanföreställningar. Detta är också åsikter som han delar med exempelvis de muslimska fundamentalisterna Boko Haram i Nigeria och en del extrema militanta nazister i de nordiska länderna som regelbundet övar med skarpa vapen.

Allt detta sammantaget gör Anders Behring Breivik till en av de absolut farligaste människorna på vår jord. Han är en kall, beräknande och rationellt resonerande individ som man omöjligt kan tillåta komma ut i samhället igen annat än under konstant övervakning.

Läs mer: DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, SR, DN, DN

Det här inlägget postades i Brott & straff, Sociala frågor och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Anders Behring Breivik är inte tokig

  1. pissenisse skriver:

    Du har rätt i en hel del. Men det är en stor skillnad mellan en grav peronlighetsstörning och en akut psykos. Även människor utan personlighetsstörningar kan drabbas av psykoser. Och människor med grava personlighetsstörnigar behöver inte någonsing drabbas av psykoser. De har i många fall inte så mycket med varandra, lite grann beroende på personlighetstörning. Men narcisister och psykopater är inte direkt välkända för psykoser.

    ABB lider av en mycket grav personlighetsstörning vilket innebär att de flesta människor skulle anse honom som ”tokig”, ”galen” eller ”psykiskt sjuk”. Och det kanske han är beroende hur man definierar dessa uttryck. Han är däremot helt klart otillberäknelig. Du kan aldrig förutse hur en sådan människa som ABB kommer att bete sig.

    Däremot har ABB begått sina brott, inte i tillfällig vredesmod eller tillfällig psykos, utan efter noggrann planering, och har därmed i straffsrättlig mening inte begått sina handlingar i ett sådant tillstånd att han bör undgå straff.

    Att han därmed skulle vara psykiskt frisk anser jag vara helt omöjligt. Enligt min uppfattning kan ALDRIG en människa som är vid sinna sinnes fulla bruk utföra en dylik handling och till yttermera visso försvara den efteråt till synes utan ånger.

    Men han bör in i fängelse för resten av sitt liv. Men jag skulle inte missunna honom lite psykoterapi (i fängelset så klart), ety det kanske eventuellt skulle ha en liten chans i helvetet att han skull kunna känna lite ånger. Men jag är skeptisk.

    • Håller med dig om slutklämmen och naturligtvis även att man kan drabbas av akuta psykoser utan tidigare märkbart sjukdomstillstånd. Dock anser jag att det är vanskligt att ens tala om personlighetsstörningar eller psykiska sjukdomar. Detta är termer där man bara tämligen godtyckligt relaterar till en norm eller allmänt förekommande uppfattningar. De varierar med tiden och man hittar frekvent på nya definitioner. Det finns ingen given gräns för när vissa tendenser i en människas beteende går över i en störning eller en sjukdom. Man måste övergå till ett mer modernt, vetenskapligt synsätt och istället tala mer om beteendet i sig, dess effekter och orsaker, inte minst den påverkan som finns från genetiska, fysikaliska och kemiska förhållanden i kroppen och hjärnan. Vi får dock alltid problem när vi ska bedöma en individs tillstånd inom rättspsykiatrin. Där gäller det att försöka bedöma hur pass stor egen vilja individen haft NÄR brottet begås. Att bedöma en persons tillstånd vid ett tillfälle som redan förflutit är ingen lätt uppgift. Jag är av den bestämda åsikten att människors egen vilja rent generellt är betydligt mindre än vad de vill tro. Många tenderar att följa samma beteendemönster gång på gång och är ganska förutsägbara. För Breivik gäller som du påpekar det omvända. Han hade lika gärna kunnat välja att inte döda en enda människa om han lyckats samla ihop tillräckligt mycket pengar på sin företagsverksamhet, åtminstone om vi ska tro hans egna ord. Det är en av flera egenskaper som gör honom oerhört farlig och precis som du har jag svårt att se varför han skulle dömas till något annat straff än livstids fängelse.

      ”Tokig” och ”galen” är tämligen vardagliga uttryck som människor använder för att beskriva alla möjliga personer utifrån egna referensramar. Uttrycker man sig i sin professionella yrkesutövning bör man hålla sig borta från sådana tillmälen, i synnerhet om man arbetar inom psykiatrin. Det ger en väldigt oseriös framtoning, inte bara för en själv utan för hela vetenskapen. Kanske är det uppmärksamheten man eftersträvar om man beter sig på det viset.

      • pissenisse skriver:

        Vi är nog egentligen väldigt överens, och ja jag håller fullständigt med om att om man är psykiatrisk expert och uttalar sig i den rollen så bör undvika dessa ovan nämnda termer.

        Men jag tror att vi skulle kunna ha en mycket intressant diskussion över en öl eller två, även om jag tror att det blir mycket diskussion om semantik. Men semantik är nog så intressant att debattera 😉

  2. pissenisse skriver:

    Fast det är mycket semantik i diskussionen. Men psykologin är ca 100 år gammal, fysiken 2000 år gammal, matematiken 3000 år gammal och medicinen ca 4000 år gammal. Lite grann beroende på hur man räknar (jag skulle tex kunna ge fysiken några tusen år till om man räknar de första verktygen och dess principer).
    Men ge psykologin 1000 år till så kanske de har lite mer stringenta teorier och framför allt en mer stringent semantik.

    • Där har du säkert en relevant poäng men jag tror psykologin skulle må bra av att ta mer hjälp av övriga äldre vetenskaper, framför allt med den avancerade verktygslåda som finns till förfogande i dagens värld. Det görs betydligt mer tvärvetenskapliga ansträngningar idag än tidigare men det finns tyvärr fortfarande motsträviga akademiker som är väldigt envisa i sina uppfattningar.

  3. Kasper Mortensen skriver:

    Jag håller inte med helt och hållet. Personligen intresserar det mig inte vilka åsikter Breivik har (han är en usel talare, med ett förvirrat, ofullständight, och framförallt felaktigt budskap), utan snarare sättet han förmedlar det på. Brevik kommer med största sannolikhet INTE visa sig vara psykotisk. Den här mannen har ingen sjukdom, och troligen helt normala hälsovärden, och vi hade märkt ifall han led av psykoser eller mildare hallucinationer. Mina pengar ligger på den enklaste och statistiskt mest troliga åkomman hos människor som begår dessa handlingar ensamma; Breivik lider av en personlighetsstörning, mer precist psykopati. Han manipulerar, för att han inte vet något annat sätt att umgås. Det är hans naturliga instinkt att aldrig någonsin fullt ut tala sanning, eller vara sig själv (vid det här laget är det ingen ‘mammas gosse’ kvar i Breivik dock, vill jag bara poängtera ut). Om ni vill studera detta så observera hur han reagerar på utfrågning (alla frågor – han kan inte författa en mening utan att sätta hjärnan i högvarv). Eftersom han hela tiden anpassar och väger sina ord, så kommer han att få högre puls, svettningar, och LJUS RÖST.

    Det hade varit kul att höra Breivik sjunga – 100 spänn säger att han är bas…

    • Vad var det du inte höll med om? 🙂 Håller som sagt med dig om att det inte finns något som tyder på att han skulle lida av någon sjukdom. Vad gäller personlighetsstörning och psykopati så sätter jag mig bestämt emot att försöka göra några sådana bedömningar. Beroende på hur man sätter gränserna så kan man säga att var och varannan politiker lider av psykopati.

      • pissenisse skriver:

        Nja inte psykopati utan snarare personlighetsdrag eller personlighetstyp.

        Du kan helt klart ha en, tex. narcistisk personlighetstyp, utan att var sjuk eller störd. Det äf först när personlighetsdraget blir ett hinder istället för hjälp, som det blir en störning.

        Jag har tex en chef som har ett obsessive-compulsive personlighetsdrag som gör att han har ett kontroll-behov som har hjälpt honom i hans karriär. Han är noga med att ha tillräckligt med fakta för att kunna göra sakligt grundade beslut.

        Sen hade jag tidigare en anställd som led av en obsessive-compulsive personlighets-störning. Han kunde ALDRIG ta ett beslut, pga att han var tvungen att ta reda på ALLA fakta innan ett beslut kunde tas.

        Människor som inte läst psykologi, kunde överhuvudtaget inte förstå när jag påpekade att dessa två personer hade samma personlighetsinriktning, för att utan en djupare analys så verkar de två vara vrandras motsats. Personen med draget, är mycket effektiv, har ett rent skrivbord och har gjort en bra karriär. Personen med störningen är totalt inneffektiv, får ingenting producerat, har ett extremt stökigt skrivbord (för inget kan slängas innan all information är säkrad) och har gjort en medioker karriär, dvs han blev petad.

        Och den här gränsdragningen mellan drag och störning är en av de svåraste sakerna som finns inom psykologin. För de flesta dragen finns hos mänskligheten som en följd av evulutionen. Det är enbart sunt att vara skeptisk, dvs lite paranoid. Det är först när draget skadar din livssituation som det blir en störning.

        • Jo, vi verkar vara ganska överens i det mesta tror jag ändå 🙂 Visst är det i mångt och mycket en fråga om semantik men det är ändå ganska viktigt i yrkesrollen och i media. Formulerar man sig på fel sätt så kan det man säger tolkas på ett helt annat sätt av många som inte är så väl insatta i ämnet. Jag skulle personligen hellre se psykiskt handikapp användas istället för psykisk störning, det är en mer korrekt, rättvis och talande beskrivning.

          Jag hoppas också att P Börje raljerade men det var lite väl otydligt för min nätsmak 🙂 Men, okej, aningen kul var det väl i så fall.

  4. P Borje skriver:

    Det är en tokstolle, helt klart. Han är farlig för att han är en tokstolle. Bör därför vara inlåst på ett sjukhus. Där vet man att han är en knäppskalle.
    I fängelse så går det inte många dagar innan någon annan slagit ihjäl honom.
    Det finns stor potential att använda tokstollen som undersökningsobjekt att dissekera ner till minsta DNA-biten. Lägger man upp det på rätt sätt så kommer tokstollen att få sin vilja igenom att gå till historien.
    Om ras-diskussionen, så visar DNA att vi är ”negrer” alla som dessutom vänsterprasslat med ”neandertalare”. Under färdens gång har det blivit fel i DNA och p.g.a. dessa fel så får vi dras med bl.a. blåögda blondiner som tokstollen.

  5. K karlsdon skriver:

    Jag har avsiktligt mördat ett flertal gånger. Ibland ångrat det och ibland övertygat mig själv om att det jag gjort var rätt. Det är mot allt jag egentligen känner men då dådet ej går att få ogjort och jag som är en människa måste hantera mitt liv lärde mig snabbt att jag inte gjorde något fel när jag släckte livet för jag gjorde det och eftersom jag klarade av det kan det inte vara något fel….???????

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *