Expressens chefredaktör dömd för vapenbrott

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, nyhetschefen Andreas Johansson och reportern Diamant Salihu fälldes idag för vapenbrott av Malmö tingsrätt efter att de hösten 2010 köpt en pistol av en illegal vapenhandlare i staden i samband med ett reportage om hur lätt det är att få tag i illegala vapen. Pistolen, av den tjeckiska modellen CZ 70 (mer känd som vz. 50), låstes omedelbart in på hotellrummet och överlämnades till polisen.

”En smula märkligt att åklagaren ägnar sig åt detta istället för att lösa de åtta ouppklarade skottlossningsmorden”, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson till DN.se.

Frågan är vad Thomas Mattsson anser vara märkligt? Precis som professor Mårten Schultz skriver så var den fällande domen helt självklar. Ska brottsprovokation och andra lagbrott vara tillåtna för journalister? Är det alltså okej att bryta mot lagen i journalistiskt syfte menar han? Att media ställer sig över makthavare är inte särskilt ovanligt idag men nu försöker de även ställa sig över lagen. Det kan aldrig accepteras.

Vad var egentligen syftet med artikeln? Mattsson menar återigen att man ville visa hur lätt det var att få tag på ett illegalt vapen i Malmö. Visste inte polisen om detta? Självklart känner de till det mycket väl. Vad har allmänheten för nytta av att känna till detta? Ingen alls, snarare tvärtom. Det enda kvällspressen vill åstadkomma är löpsedelsrubriker vilket också lyckades.

Varför kunde inte Thomas Mattsson ha rådgjort med polisen innan aktionen genomfördes? Hans agerande i det här fallet är oansvarigt på alla sätt och vis. Åtminstone någon av dessa tre borde ha haft vett att stanna upp och tänka efter lite grann. Man kan i och för sig fråga sig när senast någon representant för kvällsblaskorna Aftonbladet och Expressen tog ansvar? SvDs redaktionschef Martin Jönsson väljer tragiskt nog att följa deras exempel.

Det är mycket märkligt och oroande att Svenska Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling försvarar Expressens agerande i det här fallet. Det är en farlig utveckling när journalister börjar nästla sig in i allvarlig brottslighet. De utsätter inte bara sig själva för fara utan de kan dessutom äventyra polisens arbete. Vad är nästa steg? Ska de gå undercover i organiserad brottslighet och börja begå andra brott ”i journalistiskt syfte”? Tingsrätten måste statuera ett exempel här och sätta stopp innan det är för sent. Det var ett riktigt, sansat och helt väntat domslut.

Publicerat i Brott & straff, Journalistik | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Cancerfondens attack på H&M skadar deras trovärdighet

Den svenska klädjätten H&M, som i år lanserar en helt ny global butikskedja, har nyligen påbörjat en ny reklamkampanj inför sommarens bikinisäsong där de låter visa upp den mycket solbrända modellen Isabeli Fontana. Detta har fått Cancerfondens nya generalsekreterare Stefan Bergh att gå i taket. Han hävdar att H&M sprider ett farligt skönhetsideal som i synnerhet påverkar yngre människor. Han avslutar debattartikeln i DN med att direkt skylla flera människors död på H&M och deras nya kampanj.

Det finns så många fel här att man inte riktigt vet var man ska börja. Först och främst kan man konstatera att vi just nu har rekordmånga fall av hudcancer i landet, det vill säga innan H&M påbörjat sin kampanj och långt innan någon som helst effekt av kampanjen kan synas i cancerstatistiken. Ändå väljer cancerfonden att specifikt anklaga H&M som företag i en debattartikel. Var finns logiken i detta agerande? Det är ren smutskastning av bolaget. Cancerfonden kan inte tillåtas styra näringslivets annonsering.

Inte nog med detta. Stefan Bergh menar alltså att unga människor inte kan fatta sina egna beslut utan styrs av reklam från H&M? Detta är uppenbarligen något som gäller idag. Vad beror då de cancerfall vi ser idag på. Hur kan de skyllas på H&M? Eller är det något annat företag som är boven där? Att vi reser allt mer till varmare breddgrader och att ozonskiktet försvagats på många ställen är irrelevant? Jag har hittills sett Cancerfonden som en seriös aktör som bygger sin verksamhet på fakta och vetenskapliga metoder men nu börjar jag tvivla. Stefan Bergh och professorn Yvonne Brandberg vid Karolinska skär helt på egen hand bort flera lager av organisationens trovärdighet i mina ögon.

Sedan kan man fråga sig hur Cancerfonden tänkte när de placerade denna debattartikel på DN.se av alla ställen. Alla studier som gjorts tyder på att läsare av kvällspressen är mer lättpåverkade än de som läser t.ex. DN och eftersom det är dessa Stefan Bergh menar H&M får att fatta livsfarliga beslut så borde väl ändå artikeln ha skickats till Aftonbladet eller Expressen istället?

H&M har inte till uppgift att informera om faran att sola. De har till uppgift att sälja kläder precis som de själva påpekar i ett meddelande till DN där de beklagar om de upprört någon med sin senaste badkampanj. Att rikta denna kritik specifikt mot H&M är lika absurt som om Motormännen skulle kritisera Ford för att de inte upplyser folk om att det är farligt att gå över gatan när en Ford-bil passerar.

Naturligtvis har Cancerfonden rätt i att man ska ta cancerrisken i samband med solande på allvar och självklart är deras uppgift också att informera om denna fara i syfte att minska antalet cancerfall men det finns ingen rim eller reson i deras agerande i detta fall.

Det allra minsta man kunde kräva av en organisation som Cancerfonden, om de ska behålla någon värdighet eller trovärdighet i samband med debattartikeln, är att de underbygger sitt resonemang med en studie där man undersöker huruvida de som solar länge, ofta och utan skydd känner till riskerna med solandet och hudcancerns effekter. Då hade de åtminstone haft ett enda argument att komma med.

Apoteksgruppen har gjort en undersökning som visar att många svenskar solar alldeles för mycket utan skydd. Där kunde de kanske ha börjat? De borde också vara medvetna om att människor alltid är villiga att ta risker förutsatt att de är små, följden ligger sannolikt långt fram i tiden, belöningen är tillräcklig i förhållande till risken eller de värderar inte sina egna liv särskilt högt. Det finns många som kör bil till jobbet trots att de knappt vaknat på morgonen, det finns de som klättrar i berg, det finns många som tävlar i motorsport och andra sporter där det förekommer dödsfall då och då, det finns tusentals som stryper varandra när de har sex och det finns de som solar såväl utomhus som i solarier. Alla dessa är till synes helt onödiga risker som utövarna är fullt medvetna om. Detta kommer aldrig förändras oavsett vad Cancerfonden anser. Människor måste få fatta sina egna beslut och företag måste själva få välja hur de vill profilera sina produkter. Cancerfonden har sedan all rätt i världen att upplysa om faran med att sola, vilket de också bör göra, men man kan inte göra det genom att angripa ett företag på det här viset. Det är såväl oseriöst som oacceptabelt.

Publicerat i Näringslivet, Sjukvård | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Uppdrag Granskning och imamerna

Igår sändes det omtalade avsnittet av SVT:s Uppdrag Granskning där svenska imamer och deras kvinnosyn granskas. Tio av Sveriges moskéer fick besök utav två kvinnor iklädda niqab och slöja som berättar för imamerna att mannen slagit den ena kvinnan och att han dessutom gift sig med ytterligare en yngre kvinna och att hon inte längre ville ha sex med honom. Allt filmades med dold kamera och mikrofon.

De råd som imamerna gav var nedslående för många. Sex av imamerna sa att hon inte hade rätt att neka maken sex (annat än på grund av sjukdom eller mens) och lika många tyckte heller inte att hon skulle gå till polisen. Nio av tio ansåg att det är okej att gifta sig med upp till fyra fruar under riktiga förutsättningar. De ger således råd som strider mot svensk lagstiftning, något som kan leda till att STT drar in det statliga stödet till församlingarna.

De högst ansvariga för samtliga församlingar tar avstånd från dessa värderingar men frågan är vem man kan lita på? Det är omöjligt att veta utifrån granskningen. Att det finns muslimer med denna kvinnosyn är inget nytt, precis som det var vanligt förekommande med en liknande kvinnosyn inom Svenska Kyrkan för inte alltför länge sedan. Ledande svenska muslimer tar också avstånd från de uttalanden som imamerna gjort i Uppdrag Granskning.

Det bör poängteras i sammanhanget att Uppdrag Granskning har valt ut 10 av 150 muslimska församlingar i Sverige och man kan inte utgå från att deras urval är representativt för de svenska församlingarna. Flera av imamerna som kontaktats har inte heller varit officiellt utnämnda imamer. Det kan också vara så att Uppdrag Granskning har valt att kontakta sådana församlingar som ”de hört något om” vilket insinueras vid ett tillfälle i inslaget. Däremot så medverkar imamer vid de två stora moskéerna i Göteborg och vid Medborgarplatsen i Stockholm och dessa bägge avråder kvinnorna från att kontakta polisen.

Exakt vad imamerna säger varierar något. Någon säger att hon absolut inte ska gå till polisen, två säger att hon definitivt ska gå till polisen, en frågar hur mannen slår henne och att det inte är att slå om han slår henne på handen någon gång utan att han då bara är arg. En imam säger att det kan bli problem om hon går till polisen då hon är muslim och de kan ta barnen ifrån dem också.

Ett stort problem för de muslimska församlingarna är att moskébyggen ofta finansieras av Saudiarabien, en mycket strikt och rik muslimsk stat som Sverige gärna vill hålla sig väl med på grund av bland annat vapenaffärerna. Dessutom har imamerna ofta utbildats i Saudiarabien vilka delar ut stipendier till de som vill utbilda sig till imamer. Många imamer fostras därför efter den saudiska traditionen.

Tyvärr får Sverigedemokraterna vatten på sin kvarn i och med detta inslag och naturligtvis har de inte varit sena att insinuera att detta är islams riktiga ansikte vilket naturligtvis är en ren skär lögn som vanligt. Det finns många trosinriktningar inom islam och de muslimska staterna skiljer sig åt väldigt mycket sinsemellan vilket alla som besökt några av dessa känner till mycket väl. Många inom Sverigedemokraterna skulle behöva läsa på lite mer innan de uttalar sig, oavsett vilket ämne det gäller.

Riksdagsmannen Kent Ekeroths blogg är som vanligt en aldrig sinande källa av pinsamheter. Han skrev om en kvinna som talat med honom nyligen och som uttalade sig så här:

Min mor, då 90 år gammal, bodde i Rinkeby. Som så ofta är fallet när man blir äldre är det lättare att bli förvirrad eller desorienterad. En dag när min mor gick utanför sin lägenhet i Rinkeby och kom ut på gatan, vände hos sig om till mig och utbrast:

- Snälla, var är jag? Ta mig hem till Sverige igen.

Om politiker börja fatta beslut utefter alla märkligheter som 90-åringar yttrat så är man verkligen helt verklighetsfrämmande och irrationell. Det är väl i och för sig två ord som kännetecknar Kent Ekeroth och Sverigedemokraterna ganska väl. Ifall Ekeroth hade lite mer kunskap om äldre och äldrevården så skulle han kanske tänkt sig för lite innan han yttrade sig men precis som sina partikamrater så tar han varje chans han kan att kasta skit på muslimer och andra invandrare från ”fel länder”.

Nog sagt om SD. Är det då okej att slå sin fru? Naturligtvis inte, och det är jag övertygad om att en övervägande majoritet av såväl kristna som muslimska män också håller med om. Sedan måste det alltid vara upp till individen om man vill anmäla ett brott, det får inte bli som i USA att polisen fattar detta beslut vilket ger upphov till en del konstiga situationer. Det är dock mycket problematiskt att imamernas inställning i dessa frågor skiljer sig så diametralt från den officiella hållningen i dessa församlingar. En imam säger till och med åt kvinnan att hon ska be om ursäkt för att hon gjort honom arg vilket är fullkomligt oacceptabelt.

Här finns ett stort problem med den traditionella religiösa inställningen till äktenskapet, oavsett om det gäller kristendomen eller islam. Man skiljer sig inte, that’s it. Om endera parten behandlar den andra illa, något som kan kallas för psykisk misshandel, så är det lätt hänt att det till sist leder till fysiska övergrepp, i synnerhet om det finns andra stressfaktorer inblandade. Djur som blir stressade under en längre period blir också mer våldsamma, så även människor.

Är det då okej att säga att islam tillåter en man att gifta sig med upp till fyra män? Självklart måste de få säga detta till kvinnorna. Åtskilliga muslimska män är gifta med flera kvinnor. I flera länder förekommer lagstiftning som går emot kristna värderingar, ska kyrkans organisationer i dessa länder inte kunna verka för en förändring av lagen? Det är ett märkligt synsätt Uppdrag Granskning för fram här. Ingen av imamerna säger att de ska gifta sig mer än en gång i Sverige. Många unga vanliga svenskar lever idag i polygama förhållanden, det är en personlig preferens man måste respektera och erkänna. Sedan tillåter inte svensk lag att man är lagligt gift med mer än en person. Här skulle man istället kunna hävda att den svenska lagen är gammaldags och omodern. Problemen här är emellertid två – islam tillåter aldrig att en kvinna är gift med mer än en man och det är väldigt många lagar och regler i det svenska samhället som förutsätter att man bara kan ha en make eller maka. Att förändra lagen på denna punkt kräver en väldigt omfattande juridisk insats. Många länder tillåter idag månggifte, så även Indien (förutsatt att religionen tillåter detta) som brukar anses vara världens största demokrati.

Vilka slutsatser ska man då dra utav detta inslag? Egentligen bara en enda – de muslimska församlingarna har ett stort problem i den inkonsekvens som förekommer i den egna organisationen. Samtidigt förekommer som sagt var många olika trosinriktningar inom islam och att försöka förena dessa i en och samma församling samtidigt som man influeras från saudiskt håll är en svår balansgång. Man kan inte tvinga personer att ändra uppfattning och vuxna individer ändrar mycket sällan sina grundläggande värderingar.

Publicerat i Brott & straff, Demokrati och mänskliga rättigheter, Inrikespolitik, Religion, TV | Etiketter , , , , , , , , , | 2 kommentar

Sjunde AP-fonden spelar rysk roulette med pensionspengar

Om du inte har gjort ett aktivt val gällande din premiepension så förvaltas pensionspengarna utav Sjunde AP-fonden. Detta gäller för närvarande omkring 2,7 miljoner svenskar, det vill säga en väsentlig andel av Sveriges vuxna befolkning. Sjunde AP-fonden har alltså ett mycket stort ansvar gentemot svenska folket att göra såväl långsiktiga som säkra val.

Nu rapporterar DN.se att Sjunde AP-fonden med största sannolikhet kommer att placera omkring 400 miljoner kronor i Facebooks aktier efter det att bolaget börsnoteras på fredag. Investeringen görs i princip per automatik eftersom Sjunde AP-fonden normalt sett följer det globala indexet hos MSCI.

Den svenska regeringen, med Annie Lööf i spetsen, har redan skänkt bort mångmiljonbelopp till Facebook helt i onödan i samband med beslutet om att bygga ett enormt datacenter i Luleå och nu väljer alltså Sjunde AP-fonden att följa efter. Är detta ett sansat och riktigt beslut kan man fråga sig?

Inget ont om Facebook i sig. Det är ett fantastiskt företag och en produkt som är helt unik i sitt slag och som har förändrat internet på många sätt och vis och jag klandrar inte den som vill placera en mindre summa eller det storbolag som har råd och nytta utav att finnas representerade i styrelsen. Det stora frågetecknet ligger emellertid i bolagets värde. När Facebook börsintroduceras nu på fredag så värderas bolaget till omkring 700 miljarder kronor. Det är egentligen ingen som vet om detta är ett rimligt värde idag. Avanzas sparekonom Claes Hemberg säger till Aftonbladet att köpet av en Facebook-aktie kan jämföras med att köpa en liter mjölk för 100 kronor, något som upprepas på DN.se. Han överdriver visserligen en hel del i syfte att få tidningsrubriker och gratisreklam men han har ändå en poäng.

Facebook har idag flera hundra miljoner användare över hela världen och de flesta svenskar använder sig utav Facebook på ett eller annat sätt. Facebooks stora problem har hela tiden varit affärsmodellen – det vill säga hur ska man tjäna pengar på användarna? De har hittills inte funnit något bra svar på den frågan och sett till hur enormt populärt det sociala nätverket är så är lönsamheten rent usel.

Att tjäna pengar på gratistjänster är oerhört svårt idag och en konst i sig. Det vet alla som arbetar med detta om. För Facebook är den ökade mobilanvändningen ett stort problem och när storannonsören General Motors bara några dagar innan börsnoteringen helt avbryter sin betalda annonsering på grund av dålig konvertering så ser man flera mörka moln dyka upp vid horisonten, tillräckligt många för att investerare som Sjunde AP-fonden borde träda fram med försiktighet.

Frågan är om inte Facebook redan maximerat sin position på marknaden? Hade börsnoteringen gjorts tidigare hade det definitivt funnits fog för en investering men att man väntat så länge som möjligt beror naturligtvis på att man vill få in så mycket kapital det bara går i bolaget. Den närmast legendariska (om man nu kan använda det ordet med tanke på åldern) grundaren Mark Zuckerberg väntas nu tjäna mer än 100 miljarder kronor på börsnoteringen.

Magnus Sjöberg, förvaltare för aktiefonden Nordamerika hos AMF, säger till DN att en investering i Facebook är en investering i drömmar. Han har en viktig poäng där. Alla framgångsrika communities och sociala nätverk innan Facebooks storhetstid har vuxit snabbt under en med internetmått mätt längre period för att sedan sjunka som en sten. Man kan dock inte jämföra Facebook med gamla vanliga communities. Facebook är globalt och unikt i sin bredd. Dessutom finns en omfattande integration med precis alla delar av internet som aldrig skådats tidigare. Allt detta gör bolagets och tjänstens framtid – och värdering – än mer svårbedömd. Det finns en överhängande risk att en investering i Facebook även är en investering i den största IT-bubblan i historien.

Jag tänkte först skriva att Sjunde AP-fonden spelar poker med spararnas pensionspengar men det är inte riktigt sant. De spelar i själva verket rysk roulette. Detta är en ren chansning och sådant bör inte Sjunde AP-fonden ägna sig åt.

Det kan tilläggas att även de som gjort det aktiva valet IT-fonder kommer att få se en del av sina pensionspengar placerade i Facebook.

Läs mer om Facebook och börsnoteringen: DN, DN, DN, DN, DN

Publicerat i Internet, Näringslivet, Sociala frågor | Etiketter , , , , , | 2 kommentar

Överdrivna svenska reaktioner på Reinfeldts uttalande

Ekonomiska experter i Finanspolitiska rådet riktade nyligen skarp kritik mot regeringens beslut att sänka krogmomsen, något som snarare är att betrakta som ett branschstöd vilket dessutom inte har genererat särskilt många nya jobb. Regeringen försvarar naturligtvis sin ställning i frågan och Reinfeldt lyckades i samband med detta försvar säga att ”det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”.

Detta uttalande har lett till starka reaktioner på nätet och i media. Det handlar dock inte särskilt ofta om rationell kritik och faktabaserad diskussion om sakfrågan, vilket lyckligtvis Stefan Löfvén ägnar sig åt. Nej, istället har man hakat upp sig på att han använde sig utav uttrycket ”etniska svenskar”. Rädslan för partier som Sverigedemokraterna har blivit så extrem hos den svenska befolkningen att detta uttryck nästan betraktas som rasism i sig. Finns inte etniska svenskar? Naturligtvis finns de, precis som det finns etniska kineser, japaner och aboriginier (vilka dock i sig skiljer sig mer åt sinsemellan än många andra betydligt mer geografiskt skilda grupper). Att uttrycket skulle vara ”knäppt i alla sammanhang” vilket Maria Wetterstrand påstår är absurt och tyder väl snarare på bristande kunskap och visar på den desperata ångest alla politiker och andra offentliga personer känner för att säga något som kan tolkas som olämpligt av vissa grupper i samhället.

Vi kan inte låta ytterligheter som Sverigedemokraterna lägga beslag på ord och uttryck så att vi inte längre kan använda dessa i svenska språket. Då har vi förlorat kampen mot intoleransens flaggskepp. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet spelar Sverigedemokraterna i händerna gång på gång, något de inte verkar inse själva. Även Alliansens företrädare har låtit sig ledas in på olämpligt territorium vid några tillfällen.

Kritikerna hävdar att Reinfeldt genom att uttrycka sig på detta vis delar upp befolkningen i ”vi och dom”. Varför skulle han inte göra det? Om det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället, oavsett om det sedan handlar om kön, ålder eller varifrån man kommer så måste naturligtvis också politiken anpassas till denna verklighet. Blundar man för sådana fakta så sköter man inte sitt jobb helt enkelt. Moderaterna och Alliansen har varit minst lika ovilliga att samarbeta med Sverigedemokraterna som oppositionen så alla dessa insinuationer som nu görs på nätet är inget annat än barnsliga påhopp.

Reinfeldts uttalande var måhända något ogenomtänkt med tanke på att man redan på förhand tämligen enkelt kunde förutse dessa typiskt svenska reaktioner (hur man uttrycker sig är tyvärr mer intressant för en del än vad man menar) men det var förmodligen ett ganska spontant uttalande. Möjligtvis var tanken att visa för partiets viktigaste målgrupper att deras jobb fortfarande finns kvar och att arbetslösheten framför allt finns hos oppositionens anhängare. Möjligen är han påverkad av allt som hänt i privatlivet den senaste tiden, vem skulle inte vara det? Att han drar sig undan i det här läget är en ganska naturlig och fullt mänsklig reaktion. Hur som helst var det ett olyckligt uttalande men att försöka läsa in alla möjliga märkliga tolkningar i detta är lågt, riktigt lågt. Det är lyckligtvis mest Aftonbladet och dess läsare som diskuterar på denna undervattensnivå.

Publicerat i Demokrati och mänskliga rättigheter, Inrikespolitik, Sociala frågor | Etiketter , , , , , | 8 kommentar

Svenska bolag bör lämna Lundin Petroleum

Idag ägde bolagsstämman rum för ökända Lundin Petroleum. På stämman skulle man bland annat rösta om en oberoende granskning skulle göras utav bolagets agerande i samband med verksamheten i Sudan och Etiopien. Sedan 2010 pågår Internationella åklagarkammarens utredning om huruvida Lundin gjort sig skyldiga till folkrättsbrott i Sudan under perioden 1997-2003 men flera storägare såsom Folksam har krävt ytterligare en oberoende granskning vid sidan av denna.

Det blev en stundtals mycket hård debatt innan röstningen genomfördes där kritikerna blev ganska hårt ansatta utav familjeföretagets ordförande Ian Lundin. Författaren Kerstin Lundell, som skrivit en prisbelönt bok om Lundin Petroleums verksamhet i Sudan, ställde själv flera frågor till ledningen men efter att ha talat en stund så lät Ian meddela att ”jag vill inte höra några fler lögner, inga fler lögner nu” varpå en av bolagsstämmans värdinnor ryckte mikrofonen ur Lundells hand.

Det blev som väntat ingen oberoende granskning men drygt var femte röst instämde med de som ställt detta krav vilket var oväntat många.

De flesta stora svenska aktiefonder investerar idag i det lönsamma Lundin Petroleum och förutom Folksam så finns Roburs Allemansfond 1-5 och Sjunde AP-fonden bland ägarna.

Samtliga svenska ägare bör ompröva sina beslut att investera i ett bolag som Lundin. Så här bedriver vi inte företagsverksamhet i demokratiska länder. Man försöker inte till varje pris tysta kritiska röster om allt står rätt till. Det är vid det här laget tämligen uppenbart att Lundin döljer otrevligheter i sin verksamhet men de vet mycket väl att det är svårt att bevisa odokumenterade händelser på den afrikanska landsbygden. Oavsett hur det ligger till så behandlar man inte människor på det viset Ian Lundin gjorde på bolagsstämman. Det är oseriöst och oacceptabelt.

Att Ian Lundin är en både arrogant och oetisk företagsledare torde väl stå klart för alla vid det här laget men det här är inte första gången bolaget är i blåsväder. 1984 så skrev svensk media en hel del om att Lundin, då under ledning av Ians far Adolf Lundin, bröt guld i Sydafrika trots en pågående FN-bojkott mot apartheidregimen. 1996 så svartlistades även Lundins dotterbolag Tenke Mining utav FN för sin verksamhet i krigets Kongo.

Aftonbladets Wolfgang Hansson är emellertid helt fel ute i sin slutkläm i analysen av Lundins agerande där han något sarkastiskt skriver ”De gör ju bara vad de alltid har gjort. Tjänar pengar utan att låta politiska hänsyn stå i vägen.”. Ett företag ska inte ta någon hänsyn till politik, det är inte deras uppgift. Hur många svenska företag tror Wolfgang Hansson helt saknar kopplingar till mindre demokratiska länder? Däremot har företaget ett ansvar för människor och miljön. Där har oljebolagen, absolut inte bara Lundin, många synder att bekänna i framför allt Afrika.

Jag hoppas att alla ansvarsfulla svenskar ställer krav på sina fondförvaltare att inte investera i sådana här bolag nu eller i framtiden.

Publicerat i Demokrati och mänskliga rättigheter, Näringslivet | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Niklas Wikegård borde hålla tyst

Jag brukar normalt sett inte kommentera idrott i bloggen men nu har hockey-VM dragit igång och jag gör ett undantag. Som de flesta säkert redan känner till så har biljettpriserna kritiserats hårt i media de senaste månaderna och på Sveriges inledande match mot Norge var läktarna, precis som de flesta förväntat sig, glest befolkade. Nu har man valt att sänka priserna rejält inför återstående matcher vilket gav resultat direkt.

Inför Sveriges andra match ikväll så hade Peter Jihde och TV4 bjudit in Svenska Ishockeyförbundets ordförande Christer Englund till studion för att diskutera den misslyckade biljettstrategin. Diskutera borde kanske stått inom citationstecken för i själva verket handlade det om en personlig utskällning från TV4:s så kallade expertkommentator Niklas Wikegård.

Hockey-VM ska vara en positiv uppvisning av idrotten. Man kan tycka vad man vill om biljettpriserna men man sitter inte i direktsändning inför den andra Sverige-matchen och skäller ut hockeyförbundets ordförande. Så beter man sig inte helt enkelt. Niklas Wikegård sa att han tyckte att Christer Englund och övriga ansvariga skulle tvingas bort från sina förtroendeposter. Beter man sig på det viset så är det väl snarare Wikegård själv som borde bli av med sitt jobb. Det kan nämnas i sammanhanget att biljettpriserna legat på samma nivå i Finland, vilka arrangerar hockey-VM tillsammans med Sverige, och där har försäljningen gått enligt planerna.

Det här är nog bland det värsta jag varit med om någonsin i en svensk TV-kanal och mitt förtroende för TV4 som en seriös mediakanal sjunker närmare botten för var dag som går. Det är en tragisk utveckling för kanalen. Skärpning!

Läs mer: Expressen, DN, DN, SvD

Publicerat i Dagens ris, Sport, TV | Etiketter , , , , , | 8 kommentar

Breivik har rätt

En mer provocerande titel får man kanske leta efter men jag ansåg att detta inlägg förtjänar lite extra uppmärksamhet då den belyser en viktig företeelse i det moderna västerländska samhället. Idag fortsatte rättegången mot Anders Behring Breivik i Oslo och på grund av att tidsaspekten underskattats så är det fortfarande Breiviks eget vittnesmål som avhandlas när den andra veckan inleds.

Så här uttryckte sig Breivik idag när han svarade på åklagarens fråga om hur han påverkades av rättspsykiatrikernas närvaro under rättegången:

– För det första, om jag hade varit en skäggig jihadist så hade det inte gjorts någon utredning. Då hade man inte ens anlitat några sakkunniga. Det hade inte funnits något behov för en psykiatrisk värdering.

– Men eftersom jag är en militant nationalist blir jag utsatt för grov rasism genom att de försöker att avlegitimera allt jag står för. Det finns liten förståelse för militanta nationalisters kamp i förhållande till jihadisters kamp.

Det tråkiga är att han har i mångt och mycket rätt i detta resonemang. Det är ofta så här man hör gemene man reagera på liknande extrema händelser. Om det hade varit muslimska fundamentalister som stod bakom attentaten, vilket såväl vanligt folk som terrorexperter trodde från början, så hade många direkt, medvetet eller undermedvetet, funnit en logik bakom agerandet. Det är ”såna där muslimer som hatar västvärlden”. Man förstår vad som hänt och varför. När det nu var en vit högerextrem man så är retoriken från de flesta helt annorlunda. Det är ”en ensam galning” och en rättspsykiatrisk är en självklarhet. En vit man kan inte göra något sådant utan att vara tokig.

Breivik förefaller vara intelligent över genomsnittet (även om han själv hävdar motsatsen) och har kommit till en del viktiga insikter om hur människor fungerar. Det förtar dock inte det faktum att han dessutom är en kallblodig mördare, en betydligt mindre charmant egenskap. Att vara intelligent är tyvärr inte detsamma som att man använder egenskapen till ett gott syfte.

Ytterligare en bekymmersam sanning som Brevik har fört fram vid åtskilliga tillfällen såväl i rätten som i sitt manifest är att högerextrema censureras utav media. Naturligtvis beror det i många fall på att dessa individer gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp med jämna mellanrum men det finns också många exempel på fall där inget direkt brott har begåtts. När Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen så blev de utfrysta utav samtliga partier och även mer eller mindre bojkottade utav stora medieföretag såsom TV4 och de är ändå de mest rumsrena bland nationalisterna.

De flesta som drivit större webbplatser med kommentarsfunktioner vet hur de fungerat som en viktig PR-kanal för högerextrema under de senaste åren och som ett resultat av detta har många tidningar infört betydligt hårdare regler för kommentering av artiklar. Åtskilliga är de bloggare och webbplatsägare som censurerat bort mer extrema politiska åsikter från sina kommentarer. Det gäller såväl vänster- som högerextrema men de flesta har av tradition en större förståelse för de tidigare.

Om en person inte riktigt delar ens åsikt i en fråga så diskuterar man ofta gärna ämnet med denne men om en persons åsikter ligger alltför långt bort från ens egna så finns det en tendens till att man upphör att diskutera och istället avfärdar denna som en tokskalle som det inte finns någon poäng att resonera med. Till och med erfarna politiker reagerar på detta vis så det är ingenting man ska skämmas för.

Jag tycker för övrigt att det är respektlöst och synd att personer som Vänsterpartiets Ali Esbati, som själv överlevde attentatet mot Utøya, försöker att göra politik av det som inträffade. Man får naturligtvis ha förståelse för att han har varit med om en traumatisk händelse som han aldrig kan glömma men den retorik han fört fram i exempelvis Magnus Betnérs debattprogram är exakt densamma som den Sverigedemokraterna och deras europeiska gelikar använder sig utav åt andra hållet när det handlar om muslimska fundamentalister. Det är en skev och extremt enkelriktad verklighetsbild man ger uttryck för.

Frågan är då om denna typ av censur eller uppstädning är av godo eller ifall den istället skjuter de mest extrema än mer åt sidan och kanske till och med får en individ som Breivik att göra verklighet av sina avskyvärda planer? Högerextrema krafter har fått ett starkare fotfäste i Europa under det senaste årtiondet men ifall detta är ett resultat av censuren eller om censuren tvärtom är en reaktion på denna utveckling är en bra fråga. Kanske har de bägge följt varandra åt i en ondskefull spiral. Jag har egentligen själv inga väl underbyggda svar på dessa frågor men det är onekligen en intressant frågeställning som man bör forska kring.

Läs mer: SvD, DN, DN

Publicerat i Brott & straff, Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet, Journalistik | Etiketter , , , , , , , | 9 kommentar

Telia Sonera har inte gjort fel – än

Den senaste tiden har det varit mycket skriverier om svenska bolags moraliska och etiska ansvar när de gör affärer med diktaturer. Tidigare har Ericsson varit i blåsväder och nu är det Telia som attackeras av media, detta efter att det kommit fram att uppgifter från operatören life:) använts av säkerhetstjänsten för att kunna spåra upp aktivister som protesterade mot fusket i det senaste presidentvalet i Vitryssland. Detta bolag ägs i sin tur till största delen av den ledande turkiska operatören Turkcell där Telia Sonera är EN av flera storägare. I det här fallet är det ganska absurt att försöka lägga skulden på Telia Sonera som DN indirekt gör genom sin artikel. Deras journalistik befinner sig här tragiskt nog på ungefär samma nivå som svenska Wikipedia där det helt felaktigt påstås att life:) är den största operatören i Vitryssland. DN anser till och med att Telia Soneras agerande är värt en huvudledare under den anklagande titeln ”Diktaturens tjänare”.

Ett annat ganska märkligt resonemang förs i en artikel som SVT:s Uppdrag Granskning publicerat. Där tar man upp Telia Soneras affärer med mindre demokratiska stater i Centralasien och det forna Sovjetunionen. Redaktionen nämner där den ”hårdföra diktaturen” Azerbajdzjan, som man dessutom stavar fel, och att dotterbolagens teknik används för att övervaka befolkningen. Man hyser inga betänkligheter när det gäller att delta i Eurovision Song Contest, eller sända denna direkt i SVT, inte heller gång på gång bjuda in Azerbajdzjan till sportevenemang i Sverige. Nu däremot är Telia Sonera boven som man kan skylla ”den hårdföra diktaturens” alla övergrepp på. Inte kan man heller skälla på Tre Kronor som helt frivilligt åker till Vitryssland för att spela hockey-VM. Nej, de är goda nationalhjältar som bara är där för att spela hockey. Telia Sonera ska däremot, som ett ont företag ute efter att tjäna pengar, representera hela Sverige i vår avsky för diktaturen. Med facit i hand blir denna artikel näst intill löjeväckande för såväl Uppdrag Granskning som SVT.

Det är ingen lätt situation Telia Soneras VD Lars Nyberg befinner sig i. Precis som han påpekar i den intervju han ställde upp på i Aktuellt så måste bolaget, precis som alla andra, följa de lagar som gäller i respektive land. Telia Sonera kan inte, och ska inte heller försöka, påverka politiken i andra länder. Detta ansvar ligger huvudsakligen på ledande politiker i Sverige som i sin tur kan ta saken vidare till EU och eventuellt också FN. Om Sverige inte vill att bolag ska göra affärer med vissa länder så får man genomföra en bojkott, annars är det fritt fram. Svensk utrikespolitik, och dess främsta representant Carl Bildt, är tämligen passiv och uddlös. Det ska emellertid inte Carl Bildt lastas för. Detta har varit en medveten strategi under decennier oavsett färg på regering. Sverige vill vara kompis med alla vilket har gynnat Sverige som nation men inte världen i stort.

Precis som Lars Nyberg påpekar så är det med politik länderna måste förändras. Det är inte teleoperatörernas uppgift. Frågan är också om det verkligen inte skulle påverka demokratin än mer negativt om landets befolkning saknade tillgång till den teknik som Telia Sonera står för? Lars Nybergs främsta uppgift är att se till att Telia Sonera blir en lönsam affär för aktieägarna. Om det gynnar bolaget att göra affärer i Centralasien och Vitryssland så är detta rätt val. De flesta stater har idag rätten att kräva uppgifter från teleoperatörer om brottsmisstanke föreligger. Detta kan inte Telia Sonera påverka. Däremot kan Telia Soneras kunder naturligtvis påverka bolaget genom att välja en annan operatör om de anser att deras beteende är oetiskt och omoraliskt. Om tillräckligt många gör detta så kan det visa sig att Lars Nyberg och Telia Sonera fattat fel beslut men i nuläget har de gjort precis det som förväntas utav dem. Att som människorättsaktivister som Martin Uggla och Rebecca McKinnon lägga skulden på Telia Sonera är helt felaktigt. Folksams försök att låtsas stå upp för moral och etik i en kommentar till DN blir också tämligen patetiskt när de säger sig ha ”diskuterat detta med Telia vid ett antal tillfällen”.

Uppdrag Granskning beskyller i sitt reportage Telia Sonera för att skylla ifrån sig på lagar och regler vilket är en högst märklig inställning. Ifall bolaget hade struntat i lagen i Sverige så hade de tvärtom gjort ett reportage där de beskyller Telia Sonera för att bryta mot svensk lag. Är det bara den lag och rätt som Uppdrag Granskning och svenska journalister anser vara korrekt som svenska företag ska följa? Ska svensk media stifta de regler som bolagen ska följa utomlands? Det är på den nivån resonemanget förs idag i såväl DN och SVT som många andra medier. Naturligtvis kan inga företag fungera under sådana omständigheter. Precis som Lars Nyberg gång på gång tvingas upprepa så måste han och Telia Sonera följa de lagar och regler som gäller nationellt såväl som inom OECD.

Patrik Hiselius från Telia Sonera förklarar även för DN att det inte är lika lätt för ett bolag som Telia Sonera att bara lämna ett land där de bedriver verksamhet. De har ofta investerat i egen infrastruktur och har skrivit på kontrakt om licenser och har dessutom ett ansvar för den lokala arbetskraften. Det är betydligt enklare för ett bolag som Google att helt lämna landet om man anser att situationen till slut blir oacceptabel.

Den svenska regeringen har som bekant tillåtit affärer med såväl Saudiarabien och Kina som Vitryssland och Azerbajdzjan. Det är de, som tillsammans med riksdagen, ska avgöra om det svenska näringslivet ska tillåtas verka i ett land och i så fall under vilka förutsättningar. Till dess att de sagt något annat så får Telia Sonera och andra bolag göra precis som de önskar så länge de följer nationell och internationell lag. Om konsumenterna i sin tur inte är överens med de som leder landet så kan man göra ett aktivt val på egen hand och välja att inte köpa detta företags produkter men de allra flesta konsumenter tar tyvärr precis lika stort ansvar för bolagens agerande som Telia Sonera och Carl Bildt.

En annan märklig händelse är det utspel som Stockholms fastighets- och kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP) gjorde nyligen där hon öppet hotar Telia Sonera med att de på grund av sina nära kontakter med diktatoriska regimer i Centralasien kan få problem att behålla tiotusentals telefonabonnemang i Stockholms stad då en ny upphandling är aktuell. Det blir en tvetydig politik på två nivåer där Folkpartiets ledning och regeringsrepresentanter stilla tiger och ser på medan den kommunala ledningen tvärtemot försöker påverka Sveriges utrikespolitik.

Jag hoppas det framgår för alla intelligenta läsare att detta absolut inte är något försvarstal för diktatur och förtryck. Poängen är istället att framhålla det orimliga i att lägga politiskt ansvar på internationella bolag. Den svenska regeringen, övriga demokratiska länder och EU bör däremot lägga en större press på diktaturer att påskynda den demokratiska utvecklingen. Idag går utvecklingen i en mycket oroväckande riktning i flera länder i vår omedelbara närhet såsom Ungern, Vitryssland och Ryssland. Detta kan inte skyllas på företag som Telia Sonera eller Ericsson utan ansvaret ligger i första hand på politikerna och i andra hand på folket och konsumenterna. Lars Nybergs och Telia Soneras uppgift är att producera ett välmående företag utifrån de spelregler som ges. Om de sedan väljer att ställa upp egna moraliska, etiska eller miljömässiga riktlinjer så är det upp till dem precis som det är för dig och mig.

Läs mer: DN, DN, DN

Tillägg 26 april: Nu har Telia inte helt oväntat reagerat på den hårda kritiken som kommit dels från organisationer och privatpersoner och dels från flera viktiga aktieägare. Ett nytt handlingsprogram för hur bolaget ska agera i diktaturer ska tas fram:

http://www.dn.se/ekonomi/telia-ordforande-lovar-battring

Publicerat i Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet, Journalistik, Näringslivet, Utrikespolitik | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Oisín Cantwell ljuger om en lögnare

Det här blir måhända ett av de mer banala inslagen i denna blogg men kan inte låta bli att kommentera den krönika som Aftonbladets kolumnist Oisín Cantwell publicerade idag om Anders Behring Breivik. För den som inte vet vem Oisín Cantwell är så kan jag berätta att han är en långvarig kolumnist på Aftonbladet som framför allt kommenterar rättsfrågor, kriminalpolitik, krig och andra våldsamheter.

Att en journalist som arbetar åt en skvallerblaska och med en fil.kand. i litteraturvetenskap som huvudämne inte riktigt är vän av fakta är kanske i sig inte någon överraskning men i slutet av Oisín Cantwells artikeln finns två ganska underhållande stycken:

”I den som kom fram till att han är sjuk är slutsatsen att resorna aldrig har ägt rum, att de tillhör psykosen. I den där han friskförklarades anses de vara en lögn.”

”Men massmördaren har gått vilse i sin berättelse, ty han är antingen galen eller en lögnare.”

Det hela handlar om de resor till Liberia och London som Breivik påstår sig ha gjort och där han enligt egen utsago träffat bland annat en serbisk krigsförbrytare som gömt sig undan rättvisan i ett vid den tiden ganska kaotiskt Västafrika.

Oisín Cantwells avslutande slutsats blir tämligen ironisk med tanke på att Breivik de facto befunnit sig i Liberia enligt polisutredningen. Exakt vad han gjort där är emellertid oklart. Det har inte riktigt framgått utav det som publicerats hittills i media om den norska polisen ens varit i kontakt med myndigheterna i Liberia eller försökt följa hans spår i landet på annat vis.

Det här är ABSOLUT inget som helst försvar för Breivik. Det är däremot en skarp kritik mot den brist på faktakunskaper, källkritik och faktakoll som genomsyrar den så kallade journalistik som Aftonbladet står för. Det här är långt ifrån de allvarligaste misstagen tidningens anställda presenterat. Oisín Cantwell hade enkelt kunnat kontrollera dessa uppgifter innan han skrev sin artikel. Det hade i det här fallet med stor sannolikhet kunnat göras så enkelt som att fråga kollegorna som bevakar rättegången i Oslo.

Publicerat i Brott & straff, Journalistik | Etiketter , , , | 8 kommentar